Recension a´la Bjanca

Stort Tim Burton- fan som jag är så måste jag lägga upp trailern till senaste underverket. Naturligtvis är det Johnny Depp som innehar huvudrollen och detta är ett måste för alla som älskar dessa två manliga fenomen inom filmvärlden.

I min tristess ikväll satt jag och letade efter intressanta filmer som kan vara sevärda och i mitt letande dök plötsligt filmen Vampire´s kiss upp. Det intressanta med denna film är att Nicholas Cage spelar huvudrollen. Filmen är ifrån 1989 och så här står det på Filmtipsets sida;

"Peter går ut en kväll och träffar Rachel. De går hem tillsammans och under en kärleksakt biter hon honom. Nu förändras Peters liv. Han blir aggressiv, får hallucinationer och tror att han har blivit en vampyr."

Filmen har fått betyget 3 av fem utifrån de 875 personerna som sett den. Så nu ligger den högst på listan av filmer att se i helgen. Bara därför att Nicholas Cage är vampyr *skrattar* Är det ens möjligt????

Regi: John Crowley

Boy A handlar om Jack, en 24-åring som precis släppts fri efter 14 år på en ungdomsanstalt för ett brott han då begick. För att kunna påbörja ett nytt liv och få vara anonym från bland annat pressen får han hjälp av sin mentor, Terry och lyckas bygga upp ett nytt liv och vardag. Bor inackorderad, får jobb och flickvän, men hans förflutnas mardröm förföljer honom och hans dåliga samvete tär.

Detta är en otroligt melodramatisk och realistisk film som berör det brittiska samhället mycket. Under återblickar i filmen får man se det hemska brott som begåtts och trots detta kan man inte låta bli att känna enorm empati för pojken. Det budskap som framträder tydligt i filmen är just hur samhället självt är hindret för rehabiliteringen av brottet. All press och media som påverkar och hur viktigt det egentligen är att ha ett fungerande och stöttande samhälle och människor omkring sig.

Crowley  har gjort filmen något dunkel och enkelt filmad. Är just några delar inom filmproduktionen jag kan sakna, men det finns många bra närbilder och känslomässigt är den perfekt. Skådespelarinsatsen från Andrew Garfield, som spelar Jack, känns otroligt genuin när han gestaltar denna försiktiga, ensamma människa. Han kan med små uttryck får till sina känslomässiga reaktioner underbart  bra. Från att under uppväxten varit helt själv försöker han finna sin väg in i ett sammanhang. Varje steg för honom är så viktigt att ta.
 

Den här filmen berörde mig mycket och jag vill starkt rekommendera er att se den. Sista halvtimmen höjdes den dessutom ännu mer.

Igår 7 juli, hade Harry Potter and the Half-Blood Prince världspremiär och den 17 juli har den premiär på våra svenska biografer. Ska bli spännande att se. Jag har inte läst några recensioner från filmkritiker ännu, men så här står det om den;

"I Harry Potter och Halvblodsprinsen går Harry Potter i sjätte årskursen på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Han kastas rakt in i kampen mellan det onda och det goda. Trollkarlsbefolkningen i England uppmanas vara på sin vakt och Dumbledore varnar för att Lord Voldemort är i färd med att värva anhängare för ett nytt försök att gripa makten. Upplösningen närmar sig. Hur ska Harry klara kampen med Lord Voldemort?"

Jag gillar flera av skådespelarna i Harry Potter. Bland annat har vi Helena Bonham Carter som spelar Bellatrix och Alan Rickman som Severous Snape. De är underbara, så är de ju även båda två med i Sweeney Todd som är en utav mina favoritfilmer. Tim Burton använder sig ofta av samma skådespelare i sina filmer och dessa samt bland annat Johnny Depp verkar han uppskatta.

Eftersom jag är vampyromantiker kommer jag börja lista mina favoritfilmer inom genren. Nu är det dock så att jag har en "liten" lista på filmer som ska ses med, men som jag inte hunnit med ännu. Så förkasta mig inte på grund av att rätt filmer inte letat sig in på listan ännu. Jag gör också stor skillnad på vampyrfilmer där de framställs som monster och på dem där de framställs som mystiska, mörka och unikt vackra. Monsterfilmerna är inte min grej för fem öre.

1. En vampyrs bekännelse
2. Twilight
3. The lost boys (som finns i både ny (2008) och gammal (1987) tappning

Serier jag kan rekommendera som är The Kindred. Vilken det tyvärr enbart finns en säsong utav då huvudpersonen gick och dog. Tyckte väldigt bra om Moonlight. Vilken även den enbart finns en säsong utav. Idag går True blood på tv som är helt okej. Där i har vi bland annat Alexander Skarsgård i en utav de stora rollerna och jag kan lova han är något att fixera ögonen vid här. Buffy och Angel har jag ju följt som en slav eftersom det var de första vampyrserierna jag fick nys om. Nu när jag sett så mycket annat uppskattar jag dem inte lika mycket som tidigare, men det är trots allt vampyrer.

Filmer som ska ses nu är Nosferatu, Queen of the damned, Dracula och The Crow. Sen har jag nu när jag ägnat lite mer tid åt att leta vampyrfilmer hittat ännu fler av värde. Så kommer fortsätta skriva om vampyrer här.

Med på att-göra-listan finns även läsa några av böckerna av Anne Rice. Kvinnan bakom En vampyrs bekännelse. De jag tänkt läsa först är följande fyra som ingår i hennes vampire chronicles;
The Tale of the Body Thief
The Queen of the Damned
The Vampire Lestat
Interview With the Vampire

Den jag dock ser fram mest emot att läsa är The Vampire Armand eftersom jag fullkomligt älskade honom i filmen. Kan berott till en viss del att Antonio Banderas aldrig gjort en sexigare rolltolkning någonsin.

Regi Joel Coen (2003)

För mig som aldrig varit ett stort fan av romantiska komedier har jag nu hittat en film i helt rätt stil. Denna film handlar om en enormt framgångsrik skilsmässoadvokat spelad av George Clooney. I ren brist på utmaningar tar han sig an ett fall där en lycksökerska (Catherine Zeta-Jones) försöker lura av sin make hela hans förmögenhet. När hon inte lyckas med sin ambition kämpar hon vidare i sin önskan att bli ekonomiskt oberoende.

Coen har regisserat en hel del filmer som jag tycker är underbara och bröderna har ett gott öga för Clooney precis som så många av oss andra. Hans karaktär har en lite kaxig attityd som han spelar felfritt. De små utmärkande dragen Coen gett honom är kanon. Zeta-Jonas är som bäst när hon spelar lite aggressivare roller. Här får man se henne mjukna lite, vilket är på både gott och ont. Tempot i filmen kunde varit något mer energiskt, men kemin mellan karaktärerna är bra. Man har dessutom hittat helt bisarra, underbara bikaraktärer som stärker filmen mycket. Bland annat Billy Bob Thornton som har en charmant roll. Det enda som kan saknas i filmen ibland är känslan i själva scenerna då det kan vara lite hoppigt mellan dem i rent tidsperspektiv.

Detta är en film med svart, fyndig humor precis som jag älskar. Hela filmen är full av snabba, medryckande och underhållande kommentarer. Detta är en film som är mer publiktilltalande än Coens övriga filmer. Vilket märks i att den inte är lika skruvad som flera av de andra filmerna, men den är verkligen sevärd om man vill se en komedi med lite högre klass.